Shine your sink

I en grupp jag är med i på Ansiktsboken så har vi under året på olika sätt försökt förhålla oss till begreppet köpstopp. Nu har vi kommit så långt att vi börjat fundera på nästa års mål då jag tror att de flesta av oss känner att ett totalt köpstopp kanske inte är den mest utvecklande saken att förhålla sig till. Vi har därför börjat diskutera våra olika personliga mål och vad vi kan tänka oss pröva på för att komma närmare ett lyckligt liv med mindre stök och ägodelar. Mycket utvecklande är det att ha en referensgrupp att vända sig till, det roligaste av allt är att jag egentligen inte alls känner de andra utan vi pratar bara på nätet, jättehäftigt!

 

Jag har iallafall bestämt mig för att ett av mina mål för 2014 är begreppet "Shine your sink", alltså städa din diskbänk om man översätter det lite grovt. Vad ska det då ge mig? Jo, enligt rörelsen Fly Lady så är det början på ett mer organiserat och stressfritt liv och det enda jag behöver göra är alltså att städa min diskbänk, oavsett hur förfärligt det ser ut runtomkring. Det jag gissar händer är att man börjar ta tag i resten av stöket eftersom då man tycker att det ser så hemskt ut i relation till den städade diskbänken vilket det ju faktiskt gör. Förmodligen handlar det också om att etablera en vana, att vänja sig vid att lägga tid på hushållsarbetet och hitta en utgångspunkt.

Jag har själv ett ganska stort behov av att inte ha iallafall stökigt eftersom min sedan tidigare utmattningsdiagnostiserade hjärna inte riktigt klarar av stök. Den blir stressad och förvirrad när det inte är rent och blir helt enkelt trött. Utmattningen har förstås gjort att jag haft väldigt dåligt med ork att städa och periodvis har det sett fruktansvärt ut hemma. Nu är jag på väg tillbaka och orken växer varvid det ser rätt okej ut. Fast just diskbänken är jag inte bra på att sköta. Det kan börja bra med att jag kör disken och plockar bort. Fast sen måste jag tömma diskmaskinen och ställer upp det på bänken om det inte är helt torrt och så vill jag få bort disken i diskhon så snabbt som möjligt. Och så stänger jag luckan och startar igen. Och den rena disken står kvar. Kanske eventuellt också någon kastrull eller så som inte rymdes i maskinen. Som jag skulle kunna diska för hand. Sen. :)

Nåja, sådär håller det på. Och det stör mig. Så igår gjorde jag ett teststäd av diskbänken och klockade och dokumenterade hur lång tid det tog och om det märktes skillnad och kändes värt. Bilden nedan visar alltså hur köksbänken såg ut när klockan var 9.54.



10.10, alltså 16 minuter senare så såg det ut såhär:

Ja, jag tror inte att jag behöver säga något mer om saken. Nog ser det rätt mycket trevligare ut. På dessa 16 minuter har jag plockat ur den rena disken, ställt in den smutsiga, ställt in i skåparna, torkat av bänk och ho samt kaklet och diskat en plåt. Idag ser diskbänken ungefär likadan ut men jag gör ett nytt försök! Skam den som ger sig!

Veckans vettiga val sista tiden

Tänkte försöka dela upp det här inlägget under rubriker i fortsättningen så de blir mer överskådliga. Ett mål är också att bli bättre på att ta bilder till mina inlägg, det är alltid roligare att läsa om det finns bilder, och jag vet faktiskt inte varför jag är så vansinnigt trög!

KÖP
Veckans stora händelse vecka 48 är sambons resa till södra Sverige där han ska hämta upp en tävlingsbil. Det kostar förstås pengar, både bilen och transporten men är en bra affär i jämförelse. Sambon passar också på att besöka vänner längs vägen och tar med egen mat och fika för att spara pengar och tid då han och kompanjonen bestämt sig för att köra i ett ett svep och alltså inte stanna för att äta. De har också tagit på sig att leverera en del saker när de ändå tar sig ner genom Sverige och kommer tjäna en del slantar på det och om inte annat en massa good will för att de ställer upp. Det ska inte underskattas att ha folks tacksamhet, det vet man aldrig när det kan betala igen sig.

Köpte på Kupan en bok till min svåger i julklapp; "Töntar och troll" av Cello. Verkade vansinnigt rolig!

Köpte två seriealbum till min flicka som hon fick välja själv och även tre lådor med någon slags julklistermärken som går sätta på julklappar och även pyssla med. Seriealbumen hade jag egentligen tänkt skulle vara typ Bamsetidningar för 1 krona styck eller så men det var just albumen hon fastnade för och jag föll till föga. Till en kostnad för 30 kronor visade det sig sedan. Ett gammalt seriealbum visade sig nämligen kosta 20 kronor och det andra 10 kronor så det var ju inte heller direkt jämn prissättning. Det är inte mycket pengar och jag har för all del råd men det som är så märkligt är att en ny inbunden bok kostar på sin höjd 20 kronor på samma ställe. Hur ett gammalt nött album och en ny bok kan ha samma värde övergår mitt förstånd. Nåväl, det betalades för iallafall.

BYTEN
Har ganska mycket blommor hemma men inte ytterkrukor till alla och har därför efterlyst det i min bytesgrupp på Ansiktsboken. Fick napp på två plastkrukor mot några hembakta kakor. Bytaren försökte ivrigt få mig att köpa mer saker av henne när jag ändå var där vilket jag försökte få henne att förstå att jag inte var intresserad av då jag ju egentligen ska ha köpstopp. Jag talade för en smula döva öron då hon å ena sidan beundrade min karaktär men i nästa sekund förevisade allehanda möjliga loppisprylar som fyllde hennes garage. Jag såg flera fina saker som så men jag kände mest att jag bara blev jättetrött av alla grejer. Hade jag varit henne hade jag packat släpet fullt och kört sakerna på second hand för att återta kontrollen över mitt garage.

Bytte också till mig två stora gamla syltburkar, eller snarare fick dem mot avhämtning. Min plan var att försöka göra något slags arrangemang i dem att ha ute på bron med ett ljus och enris men när jag fick hem dem visade de sig vara lite för smala för det jag tänkt. Dock hade de fina och fräscha lock vilket gör att de blir bra förvaringsburkar för skafferiet!

Pyssel är som sagt hett i detta hus, därför bytte jag till mig lite blandat julpyntskrafs från en trevlig kvinna för att ha i gömmorna till det kreativa barnet. Hon fick hembakt och såg glad och nöjd ut.

RENSA I RÖRAN
Rensar ut barnkläder, mammakläder och överblivet grejs för att skapa rymd och plats. Borde kanske sälja saker istället men tycker mest det blir komplicerat och omständigt. Min sambo är vansinnigt duktig på att sälja överflöd från sina hobbysaker men jag är alldeles för uselt tålmodig tyvärr. Eftersom jag är föräldraledig så borde jag kanske ta mig i kragen på att sälja för att dryga ut kassan en smula, vi får se vad framtiden ger! Fem påsar med blandade kläder, skor, sjalar och dylikt blev veckans skörd vecka 48. Då har jag ändå inte gått igenom alla barnkläder klart, mitt dukförråd och lite andra skåp. Det jag rensat är hallgarderoben och min egen garderob.

Jag har även gett bort Arabiaporslin till en vän i byn. Vi fick porslinet när det brunnit, det kom från ett dödsbo och är inte alls komplett men några tallrikar, assietter och en såskanna. Färgen är fin och så men varför ska det vara här när det kan komplettera min väninnas servis? Tror att den generositeten kommer betala sig mer än de få hundralappar det ger vid en försäljning.

ÅTERBRUK/PYSSEL
Har tyg till både höstgardiner och julgardiner som ska färdigställas sedan en tid tillbaka och har iallafall kommit så långt att jag beslutat mig för vilka tyger som ska användas.

Har sedan tidigare bytt till mig tyg från en tjej som jag avser att förvandla till en sänghimmel åt min dotter som älskar prinsessaktiga saker. Hon gillar också att döda drakar med svärd så hon är en rolig mix av båda sakerna. Vi kallar henne riddarprinsessan till hennes stora förtjusning. Jag har nu börjat fundera på hur jag på bästa sätt ska färdigställa sänghimmeln. Helst skulle jag nog vilja ha typ ett avskalat cykelhjul att utgå ifrån men ska höra med sambon vilka resurser som finns ute i bilverkstaden.

Upptäckte i samband med att spjälsängen ställdes i ordning att spjälskyddet var sådär fräscht. Det är inget fel på det men det är ett trist 80talstyg i gult och banden som ska knytas fast saknas på vissa ställen osv. Därför beslöt jag att piffa upp det genom att sy ett nytt överdrag och sätta nya band.Så långt är allt väl förutom tiden och orken att ta tag i att göra det. Förhoppningsvis så blir det av innan det är dags för sonen att flytta hemifrån.

Tillverkat egen adventsljusstake med konservburkar, gamla bokmärken och utklippta bilder.

FÖR ANDRA.
Skrivit upp mig på en gåvolista för välgörenhet. Presentkort som ges till behövande utan att några besvärliga frågor ställs.

Har gjort i ordning och slagit in några julklappar

Veckans mat vecka 48

Tiden har som sagt bara flugit iväg de första veckorna med vår nye son men nu ska jag återigen försöka ge mig på att dokumentera det vi äter.

MÅNDAG
Älgkött och ris

Stekt älgkött med svamp och lök samt ris. Mannen förärades även med en gräddsås som jag själv fick avstå ifrån på grund av sonens trilskande mage. Mannens mat såg ofantligt mycket godare ut än min även om det var helt okej utan sås.

TISDAG
Rester i form av spagetti och köttbullar

Mannen var borta till middagen så jag och det äldre barnet utfodrade oss med rester. Barnet vägrade självklart att äta köttbullarna eftersom de är hemgjorda och allt som är hemgjort är riktigt äckligt enligt barnet. Och kött är ju extra äckligt. Men spagetti och avokado, DET är grejer det och det åt hon också med god aptit tillsammans med ett par glas mjölk. Själv åt jag köttbullar och njöt av varje tugga då de var tillverkade av älgköttfärs.

ONSDAG
Palt
Kotlett och potatis

Min sambo kommer från Norrbotten vilket hans mor då också gör. Alla kvinnor från Norrbotten kan inte koka palt men min svärmor är en av de som kan. På en hög nivå. Igår anlände det tre trasiga paltar som blivit över vid sambons besök i föräldrahemmet och som var bara mina. Jag var snäll nog att dela dem med det äldre barnet och åt ett slags mellanmål på stekt palt. Oj så gott!

Till middagen var jag fortfarande mätt på palt så barnet och sambon utfodrades på ett gäng väldigt små mandelpotatisar som kokades och serverades till överblivna kotletter från förra veckans grillparty med några vänner. Barnet åt självklart inte kotlett utan mumsade potatis, grönsaker och smörgås istället.

TORSDAG
Pasta och korvgryta

I frysen hittade jag en halv korvring. Den tinades under eftermiddagen och hackades och frästes sedan tillsammans med två lökar, en burk svamp och ett äpple. Chilisås och senap fick bli de huvudsakliga kryddorna med lite salt och sen slog jag över en förpackning mjölkfri gräddprodukt. Det blev faktiskt riktigt gott och serverades tillsammans med kokt pasta. Det blev också rester över till tre matlådor som ställdes i frysen. När jag ändå höll på fick en överbliven kotlett en slev överbliven pasta och blev en fjärde matlåda som också fick ta plats i frysen.

FREDAG
Restomelett
Blodpudding

Mannen i huset tuffar på ner mot Göteborg för att hämta en tävlingsbil så jag och barnen roar oss själva under helgen. Det var tur med tanke på att vuxenmiddagen bara räckte till en person och jag inte vet om jag haft samvete att inte låta sambon få den då den innehöll en av hans favoritingredienser; stekt fläsk!
I en burk hittade jag nämligen en liten skatt, överblivet stekt fläsk från en tidigare Carbonara. Detta blev en mycket god omelett tillsammans med en tomat som börjat se lite ledsen ut. Ofantligt gott!

Barnet fick blodpudding, en klar favorit som visst är helt ätbar men någon fläsk och tomatomelett är det ju inte!


LÖRDAG
Spagetti och köttfärssås

Plockade fram två påsar köttfärs ur frysen och gjorde därefter en rejäl laddning med spagetti och köttfärssås. Till min stora glädje åt barnet med god aptit även köttfärsen, jo jag tackar! Istället för att göra mindre matlådor och frysa direkt som vi oftast gör med rester så sparade jag allt i kylen för att ha lättvärmda rester under morgondagen då matlagning med ett kolikbarn är lite knepig ifall barnet inte sover just precis när matlagningen ska ske. Bättre då att ha rester nära då man är ensam vuxen hemma. Jag har för övrigt fått en fråga om vi bara äter ett mål mat om dagen? Nej, vi äter ALLTID lunch i detta hus, oftast rester av gårdagens middag eller något annat lite enklare. Men lunch serveras alltid och det är alltid tillagad mat.

SÖNDAG
Rester

Rester av alla de slag förgyllde en halkig och snöig söndag. En härlig mix av allt möjligt gjorde alla mätta och glada.

Veckans handling började med en lista innehållande mjölk och bakplåtspapper och slutade med en nota på ungefär 600 kronor då det visade sig finnas blöjor till extremt förmånligt pris. Jag har tidigare skrivit om det onödiga med att hela tiden hitta på ursäkter för att använda grädde i maten och verkar nu ha blivit bönhörd då det yngre barnet har magknip vilket kräver mjölkfri kost. Det finns alternativ till grädde men de är så pass dyra att där går nog min gräns för vad jag tycker är prisvärt på en daglig basis. Istället får det bli helggrädde, billigt och nyttigt! Och sjukt trist. Något så fruktansvärt! Jag tycker att målet att äta mer av det som finns hemma uppnåtts ganska bra även om handlingen blev lite dyrare än planerat. Å andra sidan sparar det ju pengar i det långa loppet med blöjorna så det beror ju bara på hur man ser det. Vi fortsätter att äta av det som finns hemma och jag ser att det börjar bli en smula mindre trångt i främst skafferi och kyl. I och med kravet på babyvänlig kost som är mjölk, bön och lökfri försvann en del mycket vanliga komponenter i vår matlagning men jag tror nog att vi ska klara oss ganska bra en vecka till på det som finns hemma. Det är lite tråkig mat men det går givetvis att äta.

KarlBertil Jonssons julafton?

Ett av mina absoluta favoritprogram alla kategorier är KarlBertil Jonssons julafton. Den är viktigare för mig än Kalle Anka på julafton och jag äger den tom på DVD bara för att jag tycker så mycket om den. Den handlar, ifall du inte sett den, om en ung man som vill vara Robin Hood och därför stjäl från de rika och ger till de fattiga. Det blir inte så bra när hans rike och snåle far upptäcker detta men det visar sig att alla tycker det är jättebra på alla sätt och vis.

Välgörenhet är alltid aktuellt till jul och de sista åren har etiska presenter blivit big buisness. Överhuvudtaget har välgörenhet i form av privatpersoners insatser vuxit lavinartat och många goda handlingar görs numer av helt vanliga människor som ser nöd de vill avhjälpa. Jag är själv medlem i ett par grupper via Facebook som försöker hjälpa vanliga människor som hamnat snett ekonomiskt, jag skänker alltid saker jag inte vill ha till second hand för att vinsten ska gå till behövande, betalar skatt, kommunalskatt, landstingsskatt och kyrkoskatt, lägger pengar i kollekten, i bössor på stan osv osv osv. Kort sagt; jag försöker bidra till att hjälpa andra. För det tycker jag är riktigt och rätt när det finns nöd. Hur man kan tycka något annat övergår mitt förstånd.

Därför blev jag ganska illa berörd under den gågna veckan då jag och en vän pratade om just välgörenhet och vännen påpekade att en gemesam bekant är starkt emot att hjälpa behövande. Jag blev först väldigt arg och tänkte att min andre vän är en idiot men drog ett djupt andetag och började fundera på hens argument som är att det inte är enskilda personers problem och ansvar att lösa statens åtaganden. Och att vi inte löser problemet genom att kortsiktigt lösa en enskilds situation samt att det får personer att fastna i bidragsberoende och en inlärd hjälplöshet. Det ligger, även om det tar mig emot att erkänna det, en del i det hen säger. Om vi bara lät bli skulle nöden öka och staten bli mer pressad att göra något åt situationen. Å andra sidan så kan det skapa en hel generation av övergivna; barn och unga som for illa för att varken staten eller det privata gjorde något åt saken. Och vilka konsekvenser får det? Och hur känns det att vara en av dem som ingenting har? Det vet jag betydligt mycket mer om än min vän som anser att välgörenhet inte är helt önskvärt.

För att vara emot en utsträckt hand till de som har det svårt är betydligt mycket enklare när man aldrig stått på andra sidan diket med ett tomt kylskåp för att pappa köper öl för matpengarna eller frusit sig halvt fördärvad på friluftsdagen för att man saknar vettiga vinterskor eller varit rädd för att tala om hemma att man behöver nya fotbollsskor och därför låter bli med blödande hälar som följd. Det handlar inte bara om att vara hungrig när man lägger sig eller att frysa om fingrar och tår. Det handlar också om känslan av enorm förlamande trötthet som vilar över en för att man alltid alltid alltid vet om att saker och ting inte är okej hemma. En utsträckt hand som ger en vänlig klapp på kinden och en biobiljett eller möjligheten att få äta rostat bröd till frukost i några dagar är inte så dumt. Det förändrar inte grundsituationen och det löser inte problemet men planterar ett frö med en förhoppning och en tilltro på omvärlden och framtiden, ett hopp om att den egna framtiden kan vara en annan än den verklighet man själv lever i. Men utan utsträckta händer planteras inga frön alls vilket kan vara värt att överväga när man står i valet och kvalet mellan att hjälpa eller låta bli.

Blöjor

Vi har valt, eller snarare om jag ska vara ärlig, så bestämde JAG att vi ska använda tygblöjor till våra barn. Den äldsta hade tygblöjor under en rätt kort period då jag var så sjuk när hon var liten att det blev nästintill övermäktigt att hålla på med tvätt och vikning av tygblöjorna. Så småningom brann de också upp och då orkade jag verkligen inte köpa nya och börja om. Men om jag minns rätt hade jag betalat 100 kronor för en hel låda med blöjor och ytterbyxor och hej och hå. Det var iallafall väldigt billigt.

Till sonen så togs det nya tag och jag fick dels en stor laddning av en vän men bytte också till mig en komplett uppsättning mot en halv bal toarullar. Nu är jag mindre sjuk och tvättandet går utmärkt liksom att låta sonen ha tygblöjor på dagtid. När vi åker bort och på nätterna har han vanlig blöjor för att få sova mer ostörd. Han har nämligen visat sig vara en liten prinsessa på ärten när det kommer till att sova i en blöt blöja. Det gör man inte. Det byts rätt ofta blöja men å andra sidan så säger de att tygblöjebarn blir torrare tidigt och det tror jag kan stämma. Dagens moderna pappersblöjor är väldigt torra och många barn har svårt att veta att de är blöta och kan tom hinna få utslag innan de själva känner att det är obehagligt.

Låt oss säga att det kanske därför i det här hushållet går MAXIMALT fem pappersblöjor på ett dygn men jag skulle snarare gissa på två-tre stycken men strunt i det. Det är i allafall som mest 32 blöjor på en vecka. Det är då minst en soppåse full. Om jag bara hade pappersblöjor skulle jag gissa på ett blöjsnitt på 10 blöjor dygn och alltså 70 på en vecka. Det är rent något fruktansvärt med sopor det. Framförallt om man räknar på ett år och sedan räknar ut hur många barn i Sverige som använder blöjor. Jag blir lite rädd när jag tänker på hur mycket blöjor det är. Dyrt blir det också. Själv köper jag alltid det alternativ som blir billigast för mig i affären. Med min dotter körde jag samma princip; så billiga blöjor som möjligt, och hon var också torr både dag och natt före tre års ålder. Det är nämligen också ett I-landsproblem vi drabbats av; att barn är så torra trots blöja att de inte ser någon vinning med att sluta med blöja och börja gå på toaletten. De dyrare blöjorna är i regel bäst på detta och många föräldrar köper det som håller torrt bäst. Till dyra pengar.

Dagens shoppingtur innehöll i vart fall ett blöjklipp! Dels hade jag en kupong på 35 kronor på ett paket blöjor. Köpte man två paket fick man 50 kronors rabatt. Det fanns också blöjor av butikens eget märke som skulle sluta säljas och därför reades ut för under 50lappen. Otroligt billiga blöjor idag alltså! Det gäller att passa på med pappersblöjorna och se till att slå till när det är som bäst erbjudanden. Ibland orkar man inte men ibland har man tur!

Barn och ekonomi

Som jag tidigare skrivit så räknar man med att det kostar ungefär en miljon kronor att skaffa sig ett barn. Jag har i den här bloggen påbörjat en lista för att se vad mitt barn kostar mig under sitt första levnadsår och då han nu är bara fyra veckor återstår det en del tid innan vi är framme. Däremot tänkte jag göra en reflektion över livet med småbarn och ekonomi och en av de första sakerna man stöter på att tro sig behöva; skötväskan.

En ordinär skötväska kostar mellan 500-700 kronor och är alltså en väska där du ska förvara vad du behöver för att genomföra ett blöjbyte utanför hemmet, klädombyten och eventuell utfodring förutom amning. Ibland så medföljer det en speciell skötväska till barnvagnen så att man har två alternativ. I skötväskan så bör man sedan ha diverse produkter som kostar ytterligare ganska dyra pengar såsom speciella påsar för illaluktande blöjor, diverse reseförpackningar av salvor, speciella underlägg som du kan slänga direkt du använt dem med mera med mera i sammanfattningsvis andan av engångsartiklar. Det är nästan förunderligt att nappflaskan kan tänkas att användas mer än en gång men den har jag faktiskt ännu inte sett i någon engångsvariant.

Vad har då jag i min skötväska? Ja till att börja med så har jag inte en skötväska utan använder min arbetsryggsäck som normalt sett alltså transporterar mina arbetsredskap i form av planeringskalender, matlåda och diverse skrivböcker och annat lärartjafs. Den är svart och blå och har inte kostat ett öre eftersom jag fick den när alla våra saker brunnit upp för fem år sedan ungefär. I den finns sedan en handduk som jag använder som underlägg vid blöjbyte hemma hos vänner eller på platser där jag inte har ett skötbord. Blöjor och tvättservetter av engångsmodell finns också i ryggsäcken liksom ett par plastpåsar av typen fruktpåse från vilken affär som helst som jag stoppar blöjor och servetter i när de använts. Lite extrakläder har jag också och så småningom kommer det också att finnas en plastburk som rymmer tre portioner välling samt en nappflaska. Portionsflaskan för välling har jag bytt till mig från en bytesgrupp på FB. Det jag egentligen betalat för är blöjorna, tvättservetterna och extrakläderna. Och egentligen inte alls för blöjorna och servetterna då de kom i en sådan där gratisväska på BB. Men ni fattar poängen.

Känns då mitt liv meningslöst och tomt eftersom jag inte har en skötväska med tillbehör till ett värde av just under tusenlappen? Nej självklart inte. Mitt barn saknar inget och det gör inte jag heller på skötväskefronten. Hur jag kan vara så säker på det? Jo, när mitt äldsta barn föddes så fick jag nämligen pengar av min pappa till en skötväska då jag inte hade råd med en, eller inte tyckte det var värt att prioritera men på grund av en jobbig förlossning var ledsen och nedstämd under en ganska lång tid efteråt och på allvar trodde att jag skulle känna mig gladare med en skötväska. Den brann senare upp som allting annat och jag saknar den inte alls. Den var svart och vitrandig som en zebra och kostade runt åttahundra kronor. Helt sjukt. Inte nog med att den var sjukt ful, jag hatar nämligen djurmönstrade saker, den var galet dyr också. Åttahundra kronor, det är en massa roliga saker om man tänker efter före. Eller en grymt ful skötväska som försvinner i lågornas sken ett halvår senare.

Mycket av min inställning idag till vad man behöver ha och inte baseras på den där branden, så är det. Vissa saker är jag mer ledsen för än andra att jag lärt mig om det men vad gäller skötväskor så uppskattar jag det enbart. Handeln vill att vi ska tro att vi behöver skötväskor för de där pengarna, att vi inte är fullvärdiga föräldrar utan dem. Men vad är det för dumt snack? För all del, om du FÖR DIN EGEN SKULL vill lägga ut de där pengarna för att det får dig att må bra, att du tycker väskan är snygg och verkligen känner att den tillför dig något-köp den. I annat fall kan du låta bli och lägga en tusenlapp på sparande istället, en i längden mycket bättre investering för kanske både dig och ditt barn.

Mat och vettiga val!

De senaste veckorna har jag lyst med min frånvaro eftersom jag nedkommit med en son! Det uppstod en del komplikationer som gjort att jag legat ganska lågt på bloggfronten eftersom jag knappt orkat öppna datorlocket ens, än mindre på ett aktivt vis jobba för en bättre värld genom minskad konsumtion. Snarare har jag nog konsumerat rätt friskt de sista veckorna, främst då mycket snabb och lättlagad mat, helst tillagad av någon annan. Det har ätits en och annan hamburgare då det inte funnits ork till annat och vi också tillbringat rätt mycket tid på centralorten för diverse ärenden. Nåja, det är väl en övergående fas får man hoppas, annars lär inte mina sparpengar räcka långt! För sparat till denna ledighet har jag gjort. Inte för att kunna leva ett lyxliv som så men för att kunna känna mig trygg i att kunna betala mina räkningar ifall det skulle strula med föräldrapenning eller annat. Så långt hade jag inte tänkt vid mitt äldsta barns födelse och ledigheten var heller inte helt avslappnad och bekväm. Nu har jag lärt mig och har egentligen på det jag snålat under 2013 sparat ihop runt 30 000. Då var jag ändå sjukskriven under en period av våren men genom att inte lägga några kronor här och där samt att sluta snusa så har pengarna vuxit.

Den här första tiden har som sagt inte varit särskilt sparsam på ett sätt eftersom det behövts göras vissa investeringar men också köpts en del skräpmat. Nu börjar det hela räta upp sig och jag ser fram emot en mycket mer hemlagad period med mer eftertanke. Eller ser fram emot och ser fram emot; egentligen skulle jag vilja att någon levererar allt som ska ätas färdiglagat i portionsformer varenda dag så att min insats i det hela inte är mer än att äta. Så kommer det ju dock aldrig att bli så det är bara att bita ihop och vispa på.

Här framöver väntar iallafall att bara äta ur frysen. Den innehåller för tillfället rätt mycket älgkött och diverse matlådor samt en del slattar i form av rester. Såklart kan man inte bara äta det, en viss handling måste ju göras för att komplettera, framförallt maten till barnet som vägrar äta kött i de flesta former. Sen sonen kom in i våra liv har också mjölken i maten försvunnit bort då vi tror att mitt intag av mjölk gör honom mer skrikig. De helt mjölkfria alternativen till mejeriprodukter är fruktansvärt dyra. En liter mandelmjölk kostar nära 20 kronor för en liter och "grädde" ligger på runt 15 kr för ett par deciliter. Det gör kosten väldigt befriad från såser och redningar och dylikt då jag inte anser det vara värt pengarna. Mjölk till mitt kaffe vill jag ha men i övrigt får det vara.

Min förhoppning är att orka blogga lite mer regelbundet nu, vi håller tummarna för att även sonen har tänkt det!