onsdag 30 juli 2014

Less is more

Jag vet inte om jag i alla lägen håller med talesättet "Less is more" vilket alltså betyder att det ofta blir bättre med mindre av något, att man inte ska överdriva. Ofta så är det enkla det bästa men även där till en viss gräns. Det jag egentligen försöker komma fram till är att jag efter ett nära två år långt uppehåll faktiskt har köpt mig nya trosor. Under 2013 så hade jag ett köpstopp som fungerade riktigt bra; jag blev dock tvungen att köpa några par strumpor eftersom jag till sist bara hade två hela par kvar. Egentligen så hade jag nog också behövt köpa trosor men jag blev tjurig och bestämde mig för att dra ut på det så länge som möjligt och det visade sig vara ända fram till nu det! Min samlade kollektion av underkläder bestod då av två välanvända men dock hela par och tre par som var så trasiga att de såg ut att tillhöra ett fattighjon från slutet av seklet. Det kändes som att det fick vara bra nu så på en billighetsaffär inhandlade jag tre par för 50 kronor. Jag har en bekant som köpt mycket underkläder där och varit väldigt nöjd så jag beslöt mig att ta min bekant på orden och ge det aktuella märket ett försök. Än så länge är jag nöjd, passformen är bra och de verkar hålla formen efter tvätt. Jag funderar rentutav på att köpa ett trepack till!

Det är faktiskt något som jag råder personer som funderar på köpstopp att göra; gå igenom förrådet med underkläder och strumpor innan man sätter igång. Vanliga kläder har man ofta ett rejält överflöd av så man klarar sig ett helt år men underkläder och strumpor är något som flera av mina köpstoppsbekanta beskriver som ett problem man upptäckt under vägen. Ett köpstopp handlar om att avstå så självklart ska man inte tokshoppa före ett köpstopp men vissa strategiska inköp skulle jag rekommendera. Att leva utan mascara är inget problem, att leva utan hela underkläder eller rentutav utan om de blir för trasiga för att lagas mer är också fullt möjligt men känns som en besvärligare uppoffring än mascaran. En anledning till att jag hållit ut så länge med att inte köpa nya utan faktiskt laga de jag har ett par gånger och sen även använt dem trots att de är trasiga är att jag velat bli påmind om mycket tydligt att detta är verkligheten för en del människor i landet där jag bor. Det finns personer som i välfärdens Sverige inte har råd med hela underkläder eftersom man måste prioritera annat för klara sig och familjen. Jag tillhör inte den gruppen av människor men jag minns när jag var yngre och nya strumpor var ett inköp som var tvungen att planeras för och kanske inte riktigt rymdes i den månadens budget. Det har varit en härlig känsla att vara så glad och tacksam över de här nya underkläderna och jag hoppas att det är vad som väntar mig i framtiden också; att en begränsad konsumtion gör alla kommande inköp speciella och upplivande istället för att bara passera som ännu en gång där jag drar mitt kort och får med mig en påse hem.

Födelsedagsfirande a la Snålmödrar!

Hade idag glädjen av att få träffa min sons gudföräldrar som passerade vår stad på väg hem till sin stad. De skulle luncha hemma hos en annan god vän som bor nära E4 vilket jag själv inte gör. Det var sedan tänkt att de skulle besöka även oss men resetiden emellan skulle knapra på vår umgängestid. Jag och min vän kom fram till att det vore bättre om jag kom dit och deltog i lunchen. Gudfadern i fråga fyller år i dagarna och vi kom fram till att en tårta vore trevligt! Min vän hade ingredienser till en botten, några bananer och färska hallon i sitt land och jag hade grädde samt hemkokt sylt till fyllning. Helt perfekt! Presenten var två böcker som jag köpt på second hand; en om matlagning i det antika Rom och en äldre bok om kryddat brännvin. Gudfadern är mycket intresserad av både god mat och dryck samt har ett historiskt intresse så jag visste att han skulle bli väldigt glad vilket han också blev.

Jag och vännen som ordnade kalaset är riktiga Snålmödrar bägge två och att med gemensamma krafter kunna skrapa fram en tårta av det vi hade hemma gjorde oss mer än lovligt nöjda. Även presenter köpta på second hand är något vi båda uppskattar att få och gillar att söka till andra då vi har precis samma inställning till överkonsumtionen och produktionen av prylar i världen. Min vän fyllde jämt i våras och min gåva till henne var dels ett brev som beskrev min tacksamhet över hennes vänskap och vad jag uppskattar med henne samt ett vackert smycke i tenn, givetvis köpt på second hand. Värdet i halsbandet liksom i dagens bokpresenter är inte stort, inte heller tårtan och inget som helst pengavärde fanns det i brevet jag skrev. Däremot så är omtanken och tankemödan man lagt ner på hitta passande presenter mycket tydlig och personlig. Motivet på smycket är så specifikt att både jag och min vän vet vad det betyder för oss båda vilket gör det svårt för henne att glömma vem hon fått det av.

Men hur gör man då för att få flyt på detta? Jo, det gäller ju att hålla ögonen ständigt öppna när man besöker en loppis eller second hand. Plötsligt pingar det till och man VET att den här saken blir en perfekt present till någon man känner! Själv har jag också en lista i Excel där jag skriver in de som jag tänkt uppvakta eller köpa julklappar till och eventuella förslag på vad de skulle kunna tänkas gilla. Jag har också med vad jag redan köpt åt dem tidigare så jag inte skaffar dubletter av något. När jag kommer hem med mina fynd märker jag dem med post itlappar eller dylikt så jag vet vem som ska ha vilken grej. Det tar annars en evinnerlig tid att komma ihåg. Ibland hittar jag fina saker som jag inte riktigt vet vem det skulle passa men då köper jag oftast ändå och lägger i mitt presentskåp så brukar det lösa sig efterhand vem som ska få det. Egentligen skulle jag vilja våga tillverka mer av mina gåvor själv men jag har lite för dåligt självförtroende för att löpa hela den linan ut. Blir folk verkligen glada över något jag kan åstadkomma? Jag gjorde en del försök i julas som föll väl ut så jag ska försöka peppa mig själv till en fortsättning!

måndag 28 juli 2014

Rester

Genom livet har jag stött på lite olika inställningar till det här med rester; allt från att aldrig någonsin slänga något till att kunna tänka sig att spara köttfärssåsen men inte pastan till att slänga allt som inte konsumerats just den måltiden, oavsett om det som återstår är flera portioner eller bara en liten klick.
Själv förstår jag inte riktigt hur man är skapt om man ställer sig och slänger bort mängder med duglig mat men jag antar att de med den inställningen och attityden har en historia att berätta de med. Jag vill helst inte döma andra människors beteenden men har svårt att avstå från att tycka att det här är riktigt dumt.
Själv är jag en varm anhängare av att allt, förutom en del potatisprodukter, går att frysa. Potatis som varit fryst blir vattnig och geggig på ett väldigt trist vis och den smakar inte heller särskilt bra. Jag har prövat men inte kunnat komma på något som helst sätt för att få det att fungera bra. Det mesta annat går däremot utmärkt att förvara fryst, tom frukt som börjat tappa stunsen kan skäras upp och frysas för att användas i bakning eller smoothies vid ett senare tillfälle. Blir det någon gång rester som hinner bli dåliga hamnar de i min varmkompost där de förvandlas till jord som jag lägger i mina odlingslådor.

För att restsparande ska bli riktigt effektivt behöver man ett system för det så att man inte bara klämmer in saker i frysen och sen inte har någon överblick över vad man har och var man har det. Det här är något som jag själv är varierande bra på i perioder beroende på vilken ork jag har och hur mitt minne mår. Jag diagnostiserades med utmattningssyndrom för ett par år sedan och även om jag idag är hästlängder mycket piggare så finns det begränsad ork och hjärnkapacitet för att organisera och strukturera. Blir det lite för mycket att processa samtidigt så stryker något på foten och vips så står jag där med en fullproppad frys utan koll på vad den egentligen innehåller. Det kan i och för sig vara rätt roligt att ta hand om det också; man kan få många glada överraskningar när man går igenom sina små burkar och fryspåsar! Men ett system som fungerar är att föredra eftersom frysjakt tar väldigt mycket tid annars och det bör helst spara tid åt en för att vara riktigt effektivt. Jag har två frysar, en inne i huset och en stor frysbox ute i vårt pannrum. I utefrysen förvaras vårt älgkött, överflöd från skog och trädgård, stora laddningar av inköp som är skrymmande och dylikt.

När mitt system fungerar som det ska så hamnar olika produkter på olika hyllor i min frys. Längst upp finns glass och all min hemlagade barnmat. Min äldre dotter är väldigt förtjust i glass och ett bra sätt att få henne att glömma bort att det finns hemma är att placera den längst upp, man får inte vara dum även om man är Snål. Jag förvarar också specialmargarin, alltså laktosfritt och mjölkfritt, på den hyllan så jag har en god överblick ifall det finns hemma eller ej.

På andra hyllan finns frysta grönsaker samt frukt och bär.

Tredje hyllan innehåller färdiga produkter som korv, pyttipanna, grädde, mjölk och dylikt. Här finns också mindre rester av olika slag som väntar på att införlivas med något annat.

Fjärde hyllan innehåller brödprodukter; både hembakat och köpt.

Femte hyllan är resternas paradis; här finns färdiga matlådor liksom de som saknar något tillbehör för att bli en måltid. Jag försöker att alltid komma ihåg att skriva på lådorna som saknar ett tillbehör vad det är så jag tex vet att det är korv stroganoff för 3 personer.

Sjätte hyllan innehåller rent kött; dvs kött som det ännu inte gjorts något med.

Sjunde hyllan är en smal liten en men här förvarar jag mina frysblock och restlådan för ost som rivs och fryses in för att användas vid ett senare tillfälle.

En del andra sparsamhetsbloggare som jag följer är jätteduktiga och har restlådor i frysen för överbliven pasta, ris och bröd. Jag får väldigt sällan över ris och pasta, oftast hamnar de i färdiga matlådor som fryses ner men jag gillar tänket och har någon plan på att försöka införa systemet. När jag är klar kommer det att finnas en låda för pasta, en för ris, en för kött och korvrester, en låda för frukt, en för bröd och en för ostkanter.

lördag 26 juli 2014

Potatissallad och grillkorv

Några goda vänner inviterades igår förmiddag på till vårt middagsbord men mellan inbjudningen och deras ankomst låg en utlovad badutflykt som jag förstod skulle ta ett par timmar i anspråk då det äldre barnet verkligen älskar att bada. Jag hade alltså inte tid att laga något överdådigt som skulle ta tid och inte heller tid att åka och handla ordentligt. Det var dags att kavla upp Snålmorsärmarna och tänka till!

I frysen fanns det ett par paket med goda starka korvar som vid olika tillfällen inhandlats på extrapriser just för att sparas till senare tillfällen. I kylen fanns för ovanlighetens skull en köpt burk potatissallad med kanske en portion kvar i sig. Vad gjorde jag sen?

Jo, till middag serverades dessa starka korvar tillsammans med en hemgjord potatissallad på färskpotatis som fick en krämigare konsistens med hjälp av den köpta. Färsk basilika, soltorkad tomat, fetaost och rödlök hjälpte till med smaken, samt även salt och peppar.
Sallad fanns i landet och fick sällskap av en tomat i skivor, en halv gurka i skivor och en finhackad nektarin. Efterrätten blev hemskördade jordgubbar med glass och vaniljvisp, de två sistnämnda inköpta på extrapris vid ett tidigare tillfälle.

Vi hade en väldigt trevlig kväll med våra vänner och att maten var tillagad på extrapriser och med ett resurstänk var det ingen som kunde ana. Eller jo, eftersom jag och min väninnna diskuterade resurstillvarandets lov rätt flitigt så visste alla precis vad maten baserades på men jag menar såklart att smaken inte på något vis smakade billigt även om den var det.

torsdag 24 juli 2014

Snåltips om bakning

Jag fick en förfrågan om snåltips för bakning på mitt inlägg om min sommartårta och svarade på den; sen börjde jag tänka och kom fram till att jag har fler tips om snålerier kring bakning som jag inte kom på just då. Istället för att svara igen på förfrågan så tänkte jag att ett ordentligt inlägg om saken kunde vara på sin plats, kanske kan det finnas fler tips från någon som tittar in och läser?

Först och främst ska vi ta och reda ut om det är nödvändigt att baka överhuvudtaget. Svaret på den frågan är nej; bröd, bullar och kakor är egentligen rätt så onyttiga saker som man klarar sig bra utan. Däremot så är det gott och att få fika gott är en investering i den själsliga ekonomin; alltså investeringar man gör som man mår bra av även om det egentligen inte är nödvändigt. Ska man äta bakade produkter är det i regel billigare att baka själv och framförallt så vet du vad det är i degen. Det man bör tänka på är att hembakat håller sämre än köpt bröd som innehåller konserveringsmedel. Frysen är den rätta platsen för hembakat som inte ska konsumeras bums. Själv tycker jag också att det är ganska trevligt att baka och jag förundras och fascineras över jäsningens mysterier; hur skapar man den perfekta degen?

Vill man baka allt själv så bör man vara beredd på att avsätta tid varje vecka till att baka eller i vart fall varannan vecka. Innan min son föddes i oktober så bakade jag allt själv och la ungefär två timmar i veckan på bakning. Jag har inte riktigt kommit tillbaka till denna fina tradition ännu men jag jobbar på det.

SNÅLTIPS:

1. Avsätt tid. Det tar tid att baka allt själv och den tiden bör du medvetet vika av i din kalender.
2. Baka inte jätteomgångar av sådant som inte blir uppätet.
3. Baka gärna flera sorter på en gång för att spara el, dvs slå inte av ugnen emellan sorterna.
4. Hamstra ett basförråd av mjöl, socker, margarin, smör och dylika produkter så fort det är extrapris. Det håller länge och går bra att förvara.
5. Utgången mjölk kan frysas för att användas till bakning, likaså filmjölk. Grädde kan frysas för att användas i glasyrer och dylikt men den går INTE att vispa efter frysning, kom ihåg det.
6. Det går utmärkt att baka bullar på blå jäst. Den är lite billigare.
7. Det går i tex matbrödsrecept att ta mindre jäst och istället låta degen jäsa längre tid.
8. Även om den är lite dyrare är det jättebra att ha ett paket eller två med torrjäst hemma så att du alltid är redo för ett bak. Det mesta annat går att låna av grannen men chansen att det ska finnas jäst hemma är inte överhängande.
9. Köp strössel och tårtdekorationer och dylikt på lågprisaffärer. Varför betala det dubbla för tex strössel om det inte är nödvändigt?
10. Turkisk yoghurt går utmärkt att använda istället för creme fraiche eller gräddfil i recept.
11. Ägg kan ersättas med en rågad sked sojamjöl och en sked vatten. Man kan ersätta ungefär hälften av äggen i receptet på detta vis.
12. Övermogen frukt, överblivna kokta grönsaker och potatis går utmärkt att använda i en deg.
13. Kokvattnet från potatis och grönsaker kan användas som degspad.
14. Sylt är gott i tex tårta som fyllning men bär kan vara ganska dyrt ifall du inte kan plocka själv. Dryga gärna ut hemkokt sylt av hallon eller jordgubbar med rabarber som är lättare att få tag på gratis.
15. Såhär i skördetider; det finns flera goda recept på bröd och mjuka kakor som innehåller rödbetor eller squash. I vart fall squash brukar många odlare ha alldeles för mycket av så det kan vara möjligt att få tag på riktigt billigt!
16. Jäst går att använda även om den passerat bäst före datum ganska ordentligt, öka bara på jästiden och vänta med tålamod.
17. Bakplåtspapper kan man minsann använda flera gånger om ifall man nu överhuvudtaget vill köpa det. Man kan också smörja plåten med margarin eller investera i de lite dyrare evighetsbakplåtspapper som brukar säljas på tex marknader.
18. Ströbröd är egentligen finmalda brödsmulor. Spara brödkanter och brödsnuttar i frysen i en låda tills du har en omgång, tina, torka och mixa så har du ditt eget. Ströbröd kan ersättas med kokos, kakao eller mjöl.

Det här är de omedelbara tips jag kommer på nu, någon läsare kanske har fler bra tips att dela med sig av?

Supersparare eller superskämmiga snåljåpar?

De flesta Snålmödrar i vårt avlånga land hade nog hört talas om och sett fram emot programmet på en kommersiell kanal som hade premiär i måndags. Jag talar om programmet med stort P eller kanske snarare stort S som i Superspararna. Eller Snåljåpar. Superskämmiga Snåljåpar.

Det finns såklart inget definierat manifest för att vara en Snålmor och själva rörelsen köpstopp möter ofta gördetsjälvare och minimalism i en härlig röra av att bara inreda med loppisfynd, äta ekologiskt och odla egna grönsaker. Vi är rätt många som ryms under det här paraplyet och en och annan riktig hederlig gammal snåljåp finns det såklart också med. Däremot kan jag inte säga att jag på något vis kan känna igen mig de märkliga muppar som deltar i programmet.

Nog är de sparsamma vilket såklart är en uppskattad egenskap i en Snålmors ögon men oärlighet och genuin snålhet är det inte. Programmet har nämligen deltagare som tycker att det var helt okej att ta saker man behöver från snabbmatsrestauranger istället för att köpa dem från affären. Det handlade om kryddor och några nävar toalettpapper, alltså inget av större värde, men principen att ta istället för att betala är inte okej. De inblandade personerna var unga och hade ett litet barn, jag hoppas att deras låga ålder i kombination med att tycka att det är häftigt att synas i tv ligger bakom deras beslut att framstå som idioter inför en massa personer som inte känner dem. Det framgick inte om de hade arbeten eller inte men jag fick intrycket av att det inte var så. Jag vet hur det är att vara ung och utan pengar och hur jobbigt det kan kännas att köpa toalettpapper när man knappt har råd med mat trots att man inte köper något annat än det mest nödvändiga. Det är jättejobbigt. Fast det kan ändå inte bli okej att ta saker utan att betala, var ska vi annars dra gränsen? Om det är okej för unga fattiga människor att stjäla kryddor och toalettpapper, är det då okej för mig som vuxen med högre inkomst att sno en fläskfilé ifall jag är i ett sådant ekonomiskt läge att det känns kärvt?

En annan av deltagarna var en 23årig ung man som hade något slags säljarjobb och ville bli miljonär. Han jobbade verkligen hårt och hade en hög materiell standard för sin ålder utan att vara satt i skuld som det verkade. Det fanns också en familj med två barn och en "tant" som han undanhöll information om hur torktumlaren fungerade ifrån. Det sparade nämligen honom 1200 kronor per år att hon inte fick använda den utan hängtorkade all tvätt. Att han snusade verkade dock inte bekymra honom då han valde att baka sitt eget snus vilket kostade honom 300 kronor för 6 stockar snus. Det var för all del billigt snus det men beroende på hur mycket han snusar gissar jag ändå att det kostar familjen mer än 1200 kronor per år.

Många bloggare med intresse för privatekonomi har nämnt programmet och ställer sig negativa till det mesta med hur ekonomiskt sinnade personer framställs. Jag kan inte göra något annat än att instämma i kören då jag blir otroligt irriterad över bilden som kanal 5 väljer att skapa av personer som vill leva sparsamt. Det är så uppenbart att man ska förfäras och skratta åt deltagarna och jag blir lite fundersam på vem som ligger bakom programmet. Hade man velat göra ett seriöst program om personer med en sparsam livsstil anser jag att det finns BETYDLIGT mycket bättre personer att vända sig till. Jag hoppas att det tar sig längre fram i serien.

söndag 6 juli 2014

En sockerbagare här bor i staden...

...eller iallafall en Snålmor som idag gjort det hon verkligen gillar allra bäst; pyssla i köket och snåla!

Det skulle bakas tårta till kyrkfikat och valet föll på Sommartårta med limecurd och bärgrädde.
Den totala kostnaden för tårtan som enligt receptet ska vara 24 bitar blev 101 kronor, alltså 4 kronor per bit. Det blev över ungefär en fjärdedel så jag skulle nog vilja säga att har man mer att bjuda på än bara tårtan så kan man utan problem få den att räcka till 30 personer.


Visst lät det billigt och bra med dryga hundringen för en så stor tårta? Jajamen, det är det och hade inte Snålmor varit Snålmor hade den varit betydligt mycket dyrare. Till exempel så kokade jag egen limecurd och fick tag på jättebilliga limefrukter som låg i extraprisvagnen på affären eftersom de var på väg att bli dåliga. Egentligen hade jag tänkt köpa citroner och göra lemoncurd men citronerna var dyra och limefrukterna sagolikt billiga så det var inget svårt val. Det blev för övrigt helt sagolikt gott med lime till, nästan bättre än citron till och med! Jag hade också turen att hitta en karta ägg med tjugo ägg för 16 kronor, det billiga priset kom sig av att bäst före datumet var på väg att gå ut. Ägg är per styck annars ganska dyra och kostar ytterst sällan under kronan. Margarinet köptes i vintras efter jul för 10 kronor paketet eftersom det reades ut då omslagspapperet såg ut som ett julklappspapper. Jag köpte tio paket som har bott i min frys sen dess och eftersom förvandlats till mat och bak. Mjölet var köpt på extrapris och mjölken nedsatt med halva priset eftersom det också var på väg att passera bäst före datumet. Jag har inte räknat ut exakt vilken prisskillnad det gör men jag skulle gissa på ungefär 50 kronor. Det är inga jättesummor men likafullt pengar som nu kan investeras i något annat.
 

Av resterna som blev över från limecurden, dvs skal och frukkött kokade jag limemarmelad. 5 små burkar blev det, perfekta att ge bort i present istället för tex en blomma till värdinnan eller så. En bra Snålmorsdag helt enkelt!






 



torsdag 3 juli 2014

Man tager vad man haver!

Rubriken är ett citat av en berömd kokerska vid namn Cajsa Warg som levde under 1700talet. Egentligen så skrev hon ofta i sina recept "om man så hafver", alltså olika förslag på vad man kunde använda. Fanns inte det ena så fanns kanske det andra. Det här är såklart ett mycket sympatiskt tankesätt i en Snålmors ögon, att använda det som finns tillgängligt, att improvisera och byta ut ingredienser och anpassa efter det som finns är en underbar förmåga och konst som inte alla äger. För hundra år sedan visste många väldigt mycket om detta men idag så har de flesta lite kunskaper om hur man gör för att anpassa planerna efter tillgång och plånbok. Det mesta finns alltid att köpa även om man kanske får besöka fler affärer och de flesta har råd att köpa det som beskrivs i till exempel recept. Moderna recept ger oss heller sällan alternativ till "om man så hafver" eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle, vi ska handla det som marknaden vill sälja oss och billigare alternativ är inte populärt.

Själv gav jag mig idag på jakt eftersom jag till söndagens gudstjänst i kyrkan där jag är engagerad ska medföra en tårta av något slag. Den ska vara stor för att mätta många och den ska vara somrig. Jag har redan bestämt mig för vilken tårta det blir; sockerkaksbotten med marängtäcke. Den har tusen namn men kallas ofta Sommartårta. Emellan bottnarna blir det grädde och lemon curd samt hallon. Det jag behövde jaga var citroner till lemon curd; en slags citronkräm som man kokar av citron, ägg och socker. På affären visade det sig bara finnas citroner på styckepris, jag hade hoppats hitta en påse med citroner eftersom de brukar vara billigare. 6 kronor styck skulle betyda nästan 40 kronor bara för citronerna och en hemgjord curd för nästan 60 kr innan den är klar kändes väldigt dyr! Då kan man lika gärna köpa en burk men det kändes ju inte lika roligt! Istället inspekterade jag affärens utbud av frukt och grönt som hamnat i extraprisvagnen. Just på den här affären har de nämligen en vagn med frukt och grönt som blivit väl övermoget för att säljas till fullpris. Jag tycker det är en ganska fin gest eftersom det i det här området bor många som har en ansträngd ekonomi och med all säkerhet inte har råd att köpa frukt till ordinarie pris till sina barn varenda dag. Många är asylsökande och man ser glädjen i både deras och deras barns ögon när det ligger påsar i frukt och gröntvagnen. Skalar man och skär bort trötta bitar går det utmärkt att både äta och använda i matlagning eller brödbak.

Själv fann jag i denna vagn en påse med persikor och limefrukter samt en påse grön chili. Det var tio persikor, sju limefrukter och som sagt en påse chili. För det här betalade jag nio kronor, kilopriset de tar är 7.90/kg. Helt klart överkomligt. Persikorna har jag skalat, skurit upp och mixat till fruktmos till mitt yngsta barn och limefrukterna ska imorgon förvandlas till LIMEcurd istället för LEMONcurd. Och här kommer alltså rubriken in; att ta det man har. Jag hade kunnat stirra mig blind på att det skulle vara citronkräm i tårtan istället för att på plats i affären se mig omkring och fundera på vad jag skulle kunna ersätta den med. Vad är likt citron helt enkelt. Jag har inte prövat tårtan med limecurd men jag är helt övertygad om att det kommer bli bra ändå. Chilin kommer jag skära upp och torka i ugnen för att använda som krydda.

En annan spännande sak jag ska pröva i detta tårtbak som kräver ganska mycket ägg är att ersätta en del av äggen med soyamjöl vilket jag fick tips om från bloggaren "Hemmamamman." En rågad matsked mjöl och en matsked vatten ersätter alltså ett ägg. Hon tipsar om att ersätta ungefär hälften av äggen med mjölet. Ägg är en ganska dyr ingrediens i ett bak så jag är mycket intresserad av att se hur det hela kommer fungera! Jag har tittat en del på recept för äggallergiker eftersom det finns sådana i bekantskapskretsen och ofta verkar ägget relativt enkelt kunna ersättas med något annat som är billigare. Det här ska utforskas under sommaren för att utöka mina kunskaper som Snålmor! Oj så glad jag känner mig nu, när man hållit igång ett tag med ett knapert leverne så går det längre och längre mellan gångerna som man lär sig nya saker så det här var rent utav lite upplivande! :)

Semester

En av mina vänner postade tidigare i veckan ett inlägg där hen resonerade om vad som egentligen räknas som semester. Hen hade mycket goda minnen och upplevelser av att åka på bilsemester i Sverige men upplevde att det idag inte riktigt räknas som semester utan att det är bara att åka utomlands som är fint nog för att vara "riktig" semester. Det blev en mängd olika reaktioner på det här och olika erfarenheter plockades fram.

Själv kommer jag som det heter "från knappa omständigheter" så semester när jag var barn bestod i att mina föräldrar inte behövde åka till arbetet och sen hände inte så mycket mer. Vi hade turen att ha en mormor och morfar med sommarstuga ett par mil bort, där tillbringade jag många av barndomens sommartimmar. Alla vi tre barn fick som sexåringar åka med vår mamma till Stockholm där hennes syster bodde och vara där några dagar och det var resor som kostade mina föräldrar en del uppoffringar, så tight om pengar var det. Jag vet att vi också minst en gång åkte till Lycksele djurpark hela familjen men i övrigt så var det inte mer än så.
Som barn hade jag inte en tanke på att semester skulle vara något annat och mer, det var relativt ovanligt att åka utomlands och det var något som var så långt från min verklighet att jag inte ens funderade på om jag ville det.

Som vuxen så betyder nog semester för mig fortfarande att jag är ledig från arbetet och får vara hemma. Vi gör sällan längre resor utan trivs bra hemma och har också ofta mycket saker att göra kopplade till skötseln av gården. Våra barn är också små och dagsutflykter är i mitt tycke fullt tillräckligt. Dels för att de är små och ändå inte orkar ta in alla intryck men också för att jag inte vill ge dem en orealistisk bild av vad som är rimligt att kräva av tillvaron. Visserligen är det så att jag numer skulle ha råd att åka utomlands varje år. Med lite omprioriteringar skulle vi också kunna åka på skidsemester på sport och påsklov och säkert klämma in någon utomlandsweekend. Det här är alltså ett mönster av resande/semestrande som jag tycker att jag ser omkring mig och vad folk verkar tycka är normen. Men jag vill inte att det ska vara så mina barn tror att semester är; att ledigheten inte är värd något ifall man inte gjort väldigt speciella saker på något annat ställe än hemma. Jag är också tveksam till om det sättet att hantera våra pengar skulle vara något jag skulle må bra av eftersom vårt vardagsliv skulle bli mycket mer ansträngt ekonomiskt sett och annat försakas. Det handlar såklart om vad man tycker är värt att prioritera; i vår familj amorterar vi ett par tusenlappar per månad på huslånet. Det skulle vi kunna få ihop en fin semesterkassa på istället men det tycker jag inte att det är värt. Jag vill hellre amortera och sänka summan som jag är skyldig banken.

Det viktigaste är ju givetvis att man semestrar på det vis som passar den egna familjen och jag har all respekt för de som väljer att följa det "normala" semestermönstret/normen men jag undrar om alla som hakar på verkligen egentligen väljer själv utan påverkas av att vara som alla andra. Där jag bor i norra Sverige och dessutom på landet så är inte den här normen fäst i sten ännu och och det tycker jag är ganska skönt. Jag hoppas att det fortsätter så.

tisdag 1 juli 2014

Tvättråd

Här kommer ett litet husmorstips på hur man får sina frottehanddukar att göra sitt jobb, dvs suga upp vatten.

Våra handdukar är alla bättre begagnade eftersom vi fick dem av svärmor efter att vårt hus brunnit ner. Hon hade ett stort lager då hon fått ta rätt på linneförråd efter både sin svärmor och sina föräldrar. Kort sagt, det fanns resurser att ta av. De duger fint åt oss och kommer göra det under väldigt lång tid till men vi tyckte att de började fungera sådär. Efter lite googling på om det var ett problem man kunde åtgärda fick jag klart för mig att jag begått en dödssynd i handdukssammanhang; jag hade tvättat dem i sköljmedel! Tydligen så förstör sköljmedlet handdukens förmåga att suga upp vattnet och man måste bli av med överflödigt sköljmedel för att handduken ska gå använda. Detta görs på följande vis:


Första gången tvättar man handdukarna i hett vatten och en kopp vinäger.
Andra gången tvättar man i hett vatten och en halv kopp bakpulver. Sen ska det tumlas på mediumvärme och ABSOLUT INTE och aldrig mer tvättas med sköljmedel.

Resultatet blev faktiskt lyckat! :) Inte på ett amerikanskt Tv Shops "It´s amazing!!!"sätt men klart bättre struktur på textilen som underlättar för den att göra sitt jobb; absorbera vatten.  Om det stämmer eller inte det här med sköljmedel vet jag inte, det är ju möjligt att det är propaganda från sanna miljövänner som vill stoppa användningen av tvättkemikalier. Lite fritt googlande gav ändå resultatet att flera hotellstäderskor, oberoende av varandra tipsade om att undvika sköljmedel och att alltid tumla handdukarna torra. Det är ju inte så miljövänligt det heller men bättre än sköljmedel iallafall. Själv brukar jag använda ättikssprit istället för sköljmedel eftersom det har en mjukande effekt och även tar bort lukt.
Hursomhaver, har du handdukar som behöver en make over kan detta vara värt ett försök!