Dagens val

Oavsett om det handlar om en balanserad ekonomi, viktnedgång eller träningsresultat så tänker jag att det är de små valen man gör varenda dag som spelar roll i längden. Det kan tyckas vara ett väldigt tråkigt tankesätt eftersom det gör livet mer inrutat och fyrkantigt och få tillfällen till "jomen jag måste ju få unna mig att...." och vad det nu kan vara man vill göra istället för att spara/äta morot/träna. Dels handlar det om att helt enkelt, ifall vi nu håller oss till ekonomitemat, låta bli att spendera pengar även om det handlar om små summor men även att så ofta som det bara är möjligt använda ett ekonomiskt sinnelag. Det ger förstås inget att snåla och gneta med ören ifall man ofta gör stora utlägg men om man kan avstå från de stora utläggen och gneta med ören i de flesta lägen; då kan det sparas pengar. Sen måste man ibland också få unna sig saker och låta fest vara fest men kanske inte så ofta som vi vant oss vid.

Saker som jag gör i denna anda är bland annat att för det mesta ta med egen lunch till jobbet, se till att rester äts upp, köra tvättmaskin och diskmaskin på ekonomiprogrammen. Självfallet finns det också en massa andra saker som jag gör/inte gör för att påverka min ekonomi men de sakerna sker mindre sällan än till exempel valet att äta en medhavd lunch istället för att köpa en dagens. Och jo, ibland är det inte så jättekul att tänka såhär. Idag var min lunch en tallrik överbliven tomat och kålsoppa, en torr våffla och en hårdbrödbit som fanns i min skafferilåda på jobbet. Det var inte den bästa lunch jag har ätit men det var mat, jag blev mätt och duglig mat slängdes inte bort. Dagens middag var ett hopplock av kylskåp och frysrensning; potatismos som drygades ut med gårdagens överblivna kokta potatis, en korvsnutt, några hemrullade köttbullar och hemgjorda fiskpinnar samt ett par broccolibuketter. Köttbullarna och fiskpinnarna var tillagade för min mjölkallergiske sons skull men riktigt hur länge som helst går det inte att spara och därför måste man ibland se till att äta upp det som finns i diverse burkar i frysen och varför inte just idag? Inte heller middagen var mitt livs bästa måltid men det var mat, jag blev mätt och vi slängde inte bort mat. Det blev också över mat till varsin lunchlåda till mig och sambon så även morgondagen har en lite tråkig men ack så resursåtervinnande måltid att se fram emot!

Ett annat val jag gör är att i mycket stor utsträckning handla basvaror, alltså sådant som man använder ofta och mycket av, från butikens eget märke. Vår familj handlar mest på ICA eftersom det är de närmaste affärerna; att välja en annan affär blir inte ekonomiskt lönsamt eftersom det skulle innebära väldigt mycket bilkörning. Därför är vårt hushålls basmärke "Ica Basic" som det heter och vi bär glatt hem pasta, te, toalettpapper, kattmat, ris och det övriga som finns i serien. Jag tycker att det är alldeles utmärkt okej produkter som fungerar bra för oss och våra behov. En del av produkterna, till exempel mozzarellaosten, har fått bäst i test i ett par jämförelser vilket visar att dyrast är inte alltid bäst. När det är extrapris och erbjudanden på ekologiska produkter köper vi det som ersättningsvara och till exempel bananer köper vi ALLTID ekologiska oavsett pris. Det tycker jag gott att vi har råd att göra eftersom vårt dagliga val av Ica Basic ger oss ett ekonomiskt överskott jämfört med om vi köpt mer exklusiva varianter och märken. Jag säger inte att det är den rätta vägen att gå för alla men för oss fungerar det bra. Likaså handlar jag så ofta jag kan varor med röda prislappar, dvs varor som är på väg att passera bäst före datumet. Det handlar om några kronor per sak men i det långa loppet kan det bli hundralappar som kan förgylla en dyrare matperiod som till exempel jul och nyår. Alla små val räknas, det handlar bara om att förhålla sig till om det är värt att bry sig just idag. 

Sopor på menyn

Snålmor älskar kunskap så Kunskapskanalen och Utbildningsradion är två av hennes bästa vänner! Det var också där som jag såg dokumentären "Sopor på menyn" som handlar om ett pars beslut att leva ett halvår bara på vad de kan hitta genom så kallad "dumpstring." Det betyder att man tar tillvara på matvaror som slängts i soporna av handeln och restauranger. Dumpstring är ett ganska kontroversiellt ämne, många är emot och betraktar det som ren och skär stöld medans förespråkarna menar att man gör världen en tjänst genom att ta tillvara det som bortskämda konsumenter ratat och i annat fall bara skulle gå till spillo.

I dokumentären får man veta att en tredjedel av matproduktionen i världen går till sopberget, mycket lite återvinns genom kompostering och all energi som går åt för produktionen av matvarorna är alltså förgäves och bortslösade. Det mesta av det som slängs är också helt duglig och tjänlig föda, det är absolut inget fel på den men slängs ändå eftersom det numer verkar vara en mänsklig rättighet att bara äta absolut helt nyproducerade produkter. Jag tror att svenska förhållanden ser lite annorlunda ut; de flesta affärer har ett system för att sälja varor på väg att passera sitt bäst före datum till ett lägre pris vilket verkar göras i mindre utsträckning i dokumentären. Det verkar också finnas en större okunskap om datummärkning och vad den står för vilket gör att mycket mer varor slängs.

Snålmor handlar ofta och gärna varor med röda lappar, använder direkt eller stoppar i sin frys och sparar både miljö och pengar vilket jag känner mig nöjd med. Dock märker jag att en del människor sneglar lite när man står vid röda lapphörnan och fyndar. Och ju mer röda lappar som åker upp på bandet vid kassan, desto mer sneglar folk. Jag tänker att det finns så mycket tankar och känslor kring att handla billigt i matväg, främst rädslor om att uppfattas som snål eller fattig. Det är rätt märkligt att det är så fult för vissa att köpa billig mat när man stolt trumpetar ut att man handlat kläder på halva reapriset, det är ju precis samma sak. Skulle då Snålmor kunna tänka sig att dumpstra? Svaret är faktiskt nej eftersom det skulle kännas väldigt märkligt att ta mat som någon annan tekniskt sett äger och inte betala för den. Jag känner mig själv och vet att det inte skulle kännas okej och även om jag har noterat att många produmpstrare med bestämdhet hävdar att det inte är olagligt att dumpstra så tror jag inte att Sveriges handlare håller med om det. Däremot tycker jag att det är helt fruktansvärt att det inte görs mer i Sverige för att ta tillvara på det som ändå ska slängas, framförallt när det finns folk som verkligen inte har. Men hur skulle det bli om folk bara FICK mat sådär gratis utan att behöva göra någonting för det? Så ORÄTTVIST mot alla oss andra som minsann betalar själva och skattar och deklarerar och allt mest vad vi nu tar oss för. Jo då, såklart skulle det vara orättvist. Men om valet står mellan att vara en människa som har ordning på livet, veckohandlar med lista och betalar för sin egen mat eller att inte ha råd med det mest nödvändiga i matväg så föredrar jag nog att vara person nummer ett. Om det dessutom var så att världens resurser skulle tas tillvara på ett bättre sätt genom att vissa fick sin mat gratis; då ser jag väldigt få problem med det.

Eftersom de flesta resterna tas omhand i mitt hushåll kan man väl i och för sig säga att även jag sätter sopor på menyn. Om jag skulle resonera som många i tvprogrammet gjorde skulle massor av mat som äts upp här hamna i soporna och bli en del av det gigantiska sopberget. Istället så fryser vi in matportioner i frysen till arbetsluncher, äter rester minst en gång i veckan men ofta runt tre, gör ny mat med hjälp av tidigare rätter eller rentutav planerar för att tillaga något som sedan används i flera steg. Det som någon gång blir över, till exempel från barnens tallrikar, ger vi till våra katter som älskar matrester. Fruktskal, rotsaksskal och sådana rester komposterar vi i trädgården och förvandlar till ny jord. Inte vet jag om det här kommer att rädda världen men det känns iallafall bättre att göra det här än ingenting alls.

Snöstorm och frestelser

Där Snålmor bor har det snöat något rentutav förskräckligt de senaste dygnen så helgen har spenderats inomhus med gott samvete. Även om det inte snöat skulle jag stannat inne ändå eftersom hela familjen är ordentligt sjuka i RSvirus som först slog klorna i familjens minsting och sen vandrade vidare till oss övriga. Oavsett vad så orsakade stormen ett strömavbrott som gav ett pars timmar vistelse i stearinljusens sken och det var verkligen trevligt! Det yngre barnet somnade ganska snart och det äldre tittade på film på datorn som kompensation för de uteblivna teveprogrammen. Snålmor föreslog spel och böcker och samtal om livet men se det ville barnet inte alls veta av. På kvällen ser man barnprogram och inte något annat trams, så det så! Men under tiden som barnet fördjupade sig i Blixten MacQueens äventyr kunde jag ligga på andra soffan och bara stirra ut genom fönstret på stormen och stearinljusen som avspeglades i rutan. Tankarna fick bara flyta hit och dit utan mål men ofta återkom de till en känsla av djup tacksamhet över att bara vara. Både där och då i vinterkvällen men också i livet. En skön känsla! Det var helt enkelt en stunds själslig ekonomi som hette duga och som jag kommer minnas länge.

Mindre trevligt var det med bihåleinflammationen som under gårdagen vann mer och mer mark för att till slut ha övertagit hela mitt ansikte och fick allt att värka. Och det var nu som kampen började. Ett av mina årslöften inför 2015 är att inte äta godis eller snacks under hela året. Jag tycker inte att det skulle vara en total katastrof ifall jag fick i mig en godisbit eller två men tycker att det kan få vara en händelse utanför min kontroll som föranleder snedsteget och inte min egen svaghet. Jag tänker att jag till exempel kan bli bjuden på tårta med godisdekorationer, då kommer jag att äta allt som finns på tårtan. Det jag ville göra igår kväll var att äta upp min dotters godispåse. Alltihop. Vi hade nämligen besökt ICA under eftermiddagen och då fick hon handla lördagsgodis i en sådan där trevlig retropåse som fanns förr i tiden när Snålmor var ett barn. Barnet plockade lyckligt påsen full, åt tre stycken och la sedan bort den för att spara till sen. Så det skulle alltså ha varit möjligt att äta upp hela påsen och sedan handla en ny vid första bästa tillfälle och aldrig säga något. Men se där, där går gränsen för hur svag man får vara! Snålvattnet rann vid tanken på sura, salta och söta goda små godisar och det var verkligen viljestyrka som satte stopp för ett allvarligt angrepp på både nyårslöfte och barnets godispåse. Slutligen segrade det rätt och påsen låg orörd i skafferiet under tiden som Snålmor satt i soffan och med värkande ansikte dystert tuggade på ett torrt kex. Jättekul. Nej, inte alls men väldigt envist och bra gjort. Heja Snålmor! Det hade jag inte trott om mig själv för ett par år sedan, att det skulle gå säga nej tack till godis. Heja!

Födelsedag och febriga funderingar!

Om det är ödets ironi eller hederlig gammal slump vet jag inte men faktum är att Snålmors födelsedag infaller på den statistiskt sett fattigaste dagen på hela året; 24 januari. En månad efter julaftons överflödsdag ekar det tomt i många plånböcker och man längtar efter befrielsen i form av månadens löning! Själv får jag faktiskt lön den 27 varje månad så jag får till och med vänta ytterligare lite till men ska sanningen fram HAR alltid Snålmor pengar att ställa till med kalas för om hon vill det exakt på födelsedagens datum. Det har däremot ofta varit så, framförallt när jag var yngre, att det inte fanns möjligheter för gäster att delta i firandet på grund av pengabrist.

Jag har aldrig varit en materalistisk person så presenter och gåvor har jag blivit glad och tacksam över men inte sett som en nödvändighet vilket jag också alltid väldigt aktivt lobbat för. Min största glädje är närvaron av vänner och familj och ibland har det faktiskt gått övertala dem till det. Samtidigt så älskar jag att ge bort saker och förstår såklart hur konstigt det känns att komma utan en gåva till någon som fyller år så jag kan förstå obehagskänslan. Mest handlar det förstås om skammen att behöva tala om att man inte har pengar, att vardagslivet inte riktigt går ihop i samband med jul och nyår. Därför brukar jag också lite artigt se till att skjuta på mitt firande till slutet av månaden för att befria vänner och familj från det generande uppdraget att erkänna att man inte har pengar.

Men hur blev det då, nu har ju befrielsens dag både kommit och gott, hur var kalaset?! Jo, inte alls faktiskt eftersom familjens minsting drabbats av RSvirus och varit så sjuk att vård på sjukhus blev nödvändigt. Först trodde vi att det var magsjuka men det utvecklades snabbt till en fruktansvärd luftvägsinfektion och även om det värsta verkar vara över så är barnet fortfarande sjukt och medtaget. Även det äldre barnet har blivit fasansfullt förkylt och den goda Snålmor har tillbringat natten på soffan tillsammans med feber och nässpray. Det är inte ofta Snålmor blir febrig men nu är hon faktiskt riktigt knäckt. Kalaset fick därför skjutas upp en gång till eftersom RSvirus är väldigt smittsamt och det finns många småbarn under ett år i bekantskapskretsen. Den "rätta" helgen var det den misstänka magsjukan som sade nej tack till besök från de som faktiskt hört av sig och ville komma på rätt dag! :) Snålmor har dock gott hopp om att NÄSTA helg kan bli en trevlig tillställning med både mat, fika och gäster. Jag älskar gäster och att servera god förtäring så jag tänker minsann inte försitta denna chans även om den skjuts upp en smula!

Eftersom jag har köpstopp är jag lite kluven till presenter och det är faktiskt några som frågat om just det. Jag har resonerat som så att jag inte kan styra över vad andra ger mig men har antytt att praktiska saker som jag behöver är bra gåvor. Till exempel skulle jag behöva ett nytt måttband och hårsnoddar, just nu stjäl jag i hemlighet av mitt äldre barns förråd men dels är de väldigt små och också mycket rosa och glittriga, inte riktigt Snålmors stil. :) Min snälla och fina sambo kom med ett presentkort som jag får lösa in på vilken affär eller aktivitet jag än önskar och tillsammans med presentkortet jag fick i julklapp från jobbet har jag bestämt att familjen ska äta middag på restaurang. Det ser jag fram emot! Just nu i skrivande stund med feberfrossa, snorpapper och handdukar överallt känns det en smula långt bort men den som håller ut belönas! Handdukarna har placerats ut eftersom det yngre barnets virus framkallar väldigt otrevliga kräkningar fulla med slem och är man ett år är det svårt att säga till om att man mår illa. Lite uppförsbacke just nu alltså men snart är den över och livet blir som vanligt.

Havremjölk, havregrädde och havregurt.

Mina barn är allergiska på så vis att mitt äldre barn lider av laktosintolerans och mitt yngre barn är allergiskt mot mjölkproteiner. Det som förmodligen kommer att hända är att det yngre barnets allergi utvecklas mot laktosintolerans i takt med stigande ålder och kanske längre fram blir precis som Snålmor och tål mjölk i begränsad mängd. Fram till dess så väljer vi bort mjölkprodukter och försöker hitta bra alternativ.

Jag tycker att mina barn ändå har tur i oturen eftersom det idag finns väldigt mycket bra ersättningsprodukter, till och med choklad som smakar riktigt bra finns i mjölkfri form! Det enda som jag tycker är svårt att ersätta på ett fullvärdigt sätt är vispgrädde men det kan man leva med. Det är inte så ofta man behöver använda det ändå och eftersom barnet inte har någon direkt vana vid vispad grädde är han nöjd och glad med annat. Vi föredrar efter lite testande av olika sorter Oatleys produktsortiment på grädde och yoghurt. Havremjölk gör jag oftast själv och det är faktiskt om det som detta inlägg handlar.

3 dl havregryn
1-1,2 liter vatten
3 msk rapsolja

Blanda i mixer och mixa några minuter. Häll upp i silduk och sila av, tappa upp på flaska och förvara i kylen. Mjölken håller några dagar i kylen och är lite "tyngre" än köpt, man kan behöva röra eller skaka om den ordentligt innan man använder den eftersom havrestärkelsen blir som en kaka i botten på flaskan.

Jag har också prövat att göra egen havregrädde som ska gå att vispa med lite justeringar men det har jag inte prövat. Jag har använt den i matlagningen och tycker att det fungerar okej men föredrar nog Oatleys matlagningsvariant eftersom den smakar mindre havre än den man gör själv.

variant 1

3 dl havregryn
3 dl vatten
3 msk rapsolja

Blanda i mixer, mixa och sila av.

variant 2

Koka havremjölk tills den tjocknar.

vispbar grädde

Koka havremjölk tills den tjocknar, mixa med någon matsked rapsolja i mixer och rör i några droppar citron. Förvara i kylen över natten.

Havregurt

1 liter havremjölk
1 dl köpt havregurt
1-2 tsk potatismjöl

Havremjölken ska kokas upp, sen reder man med potatismjölet. Blanda ut det med lite havremjölk och vispa ner. Svalna sen av ner till runt 46 grader innan du tillsätter din färdiga gurt. Sen placeras yoghurten to be i ugnen i 7-10 timmar på 40 graders värme.

För egen del har det här aldrig fungerat, jag har även försökt göra egna mejeriprodukter som misslyckats. Däremot hittar jag flera personer på nätet som hävdar att det fungerar och använder på ett ungefär ovanstående recept så jag gissar att det är sant och det är Snålmor som är en klantmaja när det kommer till mejeritillverkning. Om du prövar och lyckas, lämna gärna en kommentar och avslöja dina hemligheter!

Tiden flyger liksom den också är pengar

Tid. Sättet vi mäter upp och definierar väldigt många av livets företeelser i. "Det finns en tid för allt" står det till och med i Bibeln och moderna författare har skrivit specifikt om just begreppet tid och vad det innebär för oss idag, vad det betydde förr och hur bristen på tid gör oss sjuka och olyckliga.

Angående att tiden flyger hade jag egentligen tänkt skriva massor med inlägg redan men livet med mycket arbete och sjuka barn kommer ständigt emellan. Jag märker dock att jag inte har några som helst problem med att hålla mig till mina nyårslöften ändå, det som har införskaffats för mina pengar den senaste månaden är apoteksvaror. Det har i och för sig konsumerats en hel del av varan men sjuka barn och föräldrar som sagt, snabbt drar det iväg på nässpray och alvedon och astmamediciner.

Idag är det löningsdag och jag har också bestämt att jag ska räkna igenom mitt saldo varje löningsdag och se vad jag egentligen haft för mig. Det visar sig att totalt har jag förbrukat 824 kronor under januari månad. 412 kronor av det är apoteksvaror och resten är bland annat lunch på en kurs, snabbmat till min dotter i samband med ett sjukhusbesök, lite extra mat för att kurera en magsjuka som drog förbi förra veckan och ett besök på Röda Korsets café tillsammans med barnen. Jag hade absolut kunnat avstå från delar av dessa kostnader, men tycker ändå att det är helt acceptabelt.

Annat ekonomirelaterat som hänt sedan förra inlägget är bland annat sömnaden av en byxklänning, alltså en tjusig damklänning sydd av ett par herrbyxor. Snålmor gillar att sy och är inte alls helt oäven på det men ofta saknas tiden att prioritera det. Jag såg en bild på en liknande klänning för ett år sen ungefär och bestämde mig för att det var något som skulle prövas! Sen tog det bara ett år då att komma till skott men det må då vara, nu är den klar och snygg blev den! Kostnaden för klänningen är 10 kronor och betalades före nyår så jag har inte brutit mot mitt köpstopp för att tillverka den. Jag har någon plan på att göra fler men vi får se när tiden räcker till.

Välkommen 2015!

Egentligen tror jag inte riktigt på nyårslöften men jag tror på att genomdriva förändringar i livet ifall man inte är nöjd med något och jag tror att ett nytt år kan vara ett bra avstamp för det. Sagt och gjort är det dags för några förändringar även för Snålmor!

1. Inget godis eller snacks. Snålmor älskar socker och fett och tycker att livet alltid blir mycket bättre med 200 gram chokladkaka med nötter och russin. Nyttigt är det inte alls och bra för karaktären är det att avstå från det man har svårt att tänka sig vara utan. Nötter är tillåtna eftersom det finns väldigt mycket bra fett i dem. 

2. Köpstopp. Jag har sniffat runt detta under en längre tid nu och kört lite lightvariant under året som föräldraledig. Det kändes lite för stort att verkligen avstå från all shopping, Snålmor älskar att fynda, men nu känns det som att jag kan vara redo att stirra mitt livs fynd i vitögat utan att låta det följa med hem. Nödvändigheter till hemmet är godkända liksom självklart mediciner och dylikt. Barnen ska givetvis få sitt och presenter går bra även om jag ska försöka hålla mig till att ge bort sådant jag själv tillverkat eller kan erbjuda. 

3. Jag ska ge mig själv en kvart om dagen. Avslappningsövning eller promenad spelar ingen roll, en kvart varje dag ska jag ge mig själv som ska syfta till att göra min kropp avslappnad och glad. 

Sen var det de ekonomiska målen för året. 

Jag räknar med att spara en slant på köpstoppet även om jag normalt sett har en väldigt låg konsumtion. Den lilla slanten tänker jag iallafall spara. Mitt sparkapital ligger idag på 32000 kronor. Jag skulle väldigt gärna vilja att den summan är 40 000 till nästa årsslut. Eftersom föräldraledigheten nu är slut och min sambo återgår till sitt jobb ska det egentligen inte vara något problem men vi har fått veta i dagarna att han blir varslad när han återgår till jobbet på grund av arbetsbrist. Det känns inte alls roligt men inget att göra något åt. Det innebär också att våra inkomster kommer fortsätta vara ungefär som föregående år vilket gör det svårt att spara. Vi får väl se vad som händer.

Mitt långsiktiga mål är 100 000 kronor i buffert, något jag hoppas ha uppnått innan jag fyller 40 vilket jag gör 2018. Om min sambo får jobb tror jag att det är en möjlighet.