Enligt Konsumentverket så borde vår familj äta för ungefär 4600 kronor i månaden eftersom vi alltid tar med lunchlådor. Det gör vi inte kan jag säga. Vår matbudget är satt till 2800 kronor, då har vi visserligen inte räknat med den avgift vi betalar för barnets vistelse på förskolan där mat ingår. Skulle man tänka så landar kostnaden något högre. I vilket fall som helst är det en viss differens mellan Konsumentverket och vår budget som också inbegriper hygienprodukter och förbrukningsvaror typ toalettpapper och plastfolie samt kattmat till två katter. I regel så finns det även kvar ett par hundralapper varje månad då det alltid finns en liten buffert på antingen ICAkortet eller i matbörsen. Eller liten och liten, ett par tusen brukar det faktiskt handla om.
I samtal och diskussioner om hur matpengar spenderas och räcker till får jag ofta kommentarer om hur billigt vi äter och lite skeptiska frågor om VAD vi äter och hur vi får det att fungera. Jag skulle vilja säga att det först och främst handlar om att både jag och min sambo växte upp i familjer som inte kan beskrivas som annat än under ganska långa perioder fattiga. Ekonomiskt belastade är ett finare ord men fattig tycker jag är en bättre beskrivning på hur det var. När det verkligen inte finns pengar att handla saker för så handlas de inte. Man får klara sig på det lilla som finns och lära sig äta det mesta och vara glad ändå. Min pappa jagade och jag kan nog säga utan att ljuga att jag ätit det mesta som går att skjuta i norra Norrland, oftast tillsammans med hemodlad potatis. Varm choklad var väldigt gott tyckte jag men det gick för mycket mjölk om vi drack det på veckorna så därför fick man te till frukost och kvällsmål och ett glas mjölk till middagen. Det fanns helt enkelt inte pengar till mer än det. Hårt men sant.
Nu som vuxen universitetsutbildad med heltidsjobb och sambon likaså så har vår familj absolut råd med egentligen vad som helst på tallrikarna men bakgrunden gör att man inte riktigt släpper efter ändå. Vi tycker båda två väldigt mycket om god mat men föredrar att hålla igen på extravaganser och hålla oss till en rätt enkel och billig kost till vardags för så stark är vanans makt. För egen del märker jag det på att jag har väldigt svårt att köpa ost som inte är på extrapris, ogillar när folk tar flera pålägg på en smörgås, EGENTLIGEN inte vill ha fler än ett pålägg hemma och inte köper kött som kostar mer än på sin höjd 79 kronor kilot. Att bara stå och okynnesäta pålägg är också något jag har väldigt svårt för att göra liksom att köpa den goda falukorven jag EGENTLIGEN vill ha eftersom den kostar nära 40 kronor ringen. Det går bara inte. Men å andra sidan så har jag alltid kunnat laga stora mängder mat för lite pengar och kunnat hjälpa vänner och bekanta genom besvärliga tider med matlådor och heller själv aldrig någonsin varit utan en fullvärdig måltid att ställa på bordet även om kassan varit skral. Det är också värt en del.
Vi lägger i rena pengar 1200 kronor var på mat och tar 400 kronor från vårt barns barnbidrag som sätts in på ett ICAkort. Där sätter också sambon in sina 1200 kronor. Mina behåller jag löst i en börs för att kunna använda på andra affärer än ICA. Vi använder först upp de lösa pengarna och försöker att till exempel storhandla på Willys som finns på centralorten där sambon jobbar. Den veckovisa handlingen görs oftast på ICA som finns bredvid min arbetsplats och den försöker vi hålla till ett minimum eftersom det är dyrare där än på ICAaffärerna inne i stan. Å andra sidan så sparar man pengar på att inte köra enkomt för att handla så behövs något speciellt köper jag det givetvis istället för att åka till centralorten bara för det.
Det är jag som i familjen ansvarar för matplanering och handling och min sambo för att betala räkningar och sätta in papper i pärmar och vår deklaration. Jag tycker den fördelningen fungerar bra eftersom vi då får göra det vi är bäst på. Handlar jag tillsammans med familjen blir det alltid dyrare eftersom sambon har en mer frikostig syn på vad som ska hamna i korgen även om han är helt på det klara med jämförpris och att välja det billigaste alternativet men han handlar fler saker än vad jag själv gör och tycker mer om till exempel snacks och nötter. Under föräldraledigheten är min plan att han ska få ta över ansvaret för handlandet eftersom jag tycker det är helt onödigt att jag ska åka enkomt åtta mil för att handla, dessutom i sällskap med ett spädbarn och en femåring. Planeringen kommer jag såklart att stå för men handlandet kan han sköta i samband med att åka hem från jobbet.
Rent praktiskt gör jag som så att jag söndag-måndag kikar igenom frys och kyl för att se över matförråden. Jag läser också reklambladen som kommer på måndagar och går igenom veckans erbjudanden för att se om något är lämpligt att kombinera med det som redan finns hemma. Jag har också en skrivbok i köket där man eftersom för in vad som behöver handlas för att det är slut. När jag bestämt mig för en matsedel så skriver jag upp den i min kalender och skriver en handlingslista som jag sedan tar till affären. Om jag hittar något extra förmånligt som inte står på listan så köper jag det givetvis för att kanske ersätta en rätt jag planerat för eller använda varan senare.
Jag har nog redan nämnt att jag försöker baka allt brödaktigt själv och även lagar det mesta av maten från grunden, därför köper jag mycket sällan hel och halvfabrikat. Det är för det mesta korv och ibland köttbullar som kan vara undantaget liksom, om mannen får välja, pyttipanna. Jag tycker att det är godare med hemtillverkad pytt och det tycker inte han så jag försöker om det är riktigt bra pris att vara snäll och köpa. Även så kan jag köpa hamburgare om de finns på bra pris men jag föredrar de som bara är tillredda med kryddor och inte halvstekta redan.
För att det inte ska bli väldigt mycket samma maträtter hela tiden så har jag försökt göra en planering för matveckan och sedan se till att servera rätter av olika slag de dagarna. Det kan se lite olika ut beroende på vad vi ska göra under kvällarna men följer ungefär samma mönster.
MÅNDAG-köttfärs/korv
TISDAG-rester eller Middagspaus
ONSDAG- soppa
TORSDAG-vegetariskt
FREDAG -barnets önskemål
LÖRDAG-kött och potatis
SÖNDAG-rester
Barnet önskar sig förstås oftast tacos men det blir det inte varje fredag utan jag försöker också ge andra alternativ som hon får välja mellan. Egentligen skulle jag vilja att vi också åt fisk en dag i veckan men både sambon och barnet har stora aversioner mot firre så än så länge är det något vi äter ibland och under ett visst klagande.
Det vegetariska alternativet har också stött på en del motstånd men mjölmat som pannkaka, plättar och våfflor är också vegetariskt och något som går hem i de flesta lägen. Egentligen skulle jag nog helst se att vi åt mer "klassisk" vegetarisk mat den här dagen, som bönor, linser och dylikt. Det är jag dock ganska ensam om i familjen. :)
Rester serveras alltså någon bestämd måltid i veckan, ofta som lunch på helgerna och blir annars matlådor som hamnar i frysen eller följer med direkt till arbetet. Jag slänger mycket mycket sällan bort mat utan försöker ta tillvara på det mesta genom att laga nytt av det eller om inte annat frysa in. Våra katter får det som blir över från tallrikar eller om resterna är av sådan yttepyttesort att det inte går göra något.
Under det kommande året så ska det också göras en besparing på matkontot som ska ge oss pengar i handen till nästa års inköp av älgkött; ungefär 6000 kronor behövs det för det ändamålet. Det ska också sparas ihop de 6000 kronor som jag lagt ut på årets älgkött av mina sparpengar och även finnas en liten buffert för sämre tider. Jag har räknat med att ungefär 800 kronor per månad måste sparas på ICAkortet plus att jag själv ska lägga bara hälften av matpengarna på mat och den andra hälften tillbaka till mig själv. Det kommer att ge familjen en matbudget på 1800 kronor. Från början hade jag verkligen tänkt se till att det gick att genomföra men har tänkt om och satsar nu på att se hur långt från det egentliga målet vi hamnar.
Sammanfattningsvis om matbudget:
- Se till att skaffa en och inte bara tänka på det. Bokför gärna dina inköp under en månad eller två för att skaffa en uppfattning om vad du handlar. När budgeten är satt ska den hållas.
- Sätt dig med familjen och fundera på vad som är nödvändigt och inte, vad är familjen beredd att välja bort?
- Håll koll på vad du har hemma och gör menyer.Planera gärna för en dag med rester.
Läs reklambladen, de finns på nätet ifall du sagt nej tack till reklam. - Var inte rädd för att ändra dig i affären om du hittar bra extrapriser.
- Ta reda på fakta, uppskatta inte bara. Vad kostar familjens fredagsmys och lördagsgodis? Skriv upp alla inköp och lägg ihop dem. Ska de ingå i matbudgeten eller vara en separat sak man betalar med sina egna pengar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar