Veckans mat vecka 49

MÅNDAG
Älgkött, potatis

Det blev en favorit i repris, även denna måndag stektes det älgkött som sedan serverades med potatis. Barnet kunde i sin nåd gå med på att smaka på såsen och såg glatt överraskad ut över att det smakade gott, trevligt!

TISDAG
Risgrynsgröt

Familjen besökte vårt lokala EFS för Middagspaus, en träffpunkt för byn där våra pensionärer lagar mat och ser till att trötta småbarnsföräldrar och eventuella ensamma personer i allafall varannan vecka slipper laga mat och äta den i ensamhet. Den här tisdagen var det jultema och gröt, skinka och dopp i grytan erbjöds. Även kaffe och pepparkakor serverades till framförallt barnens förtjusning.

Då det yngre barnet skriker rätt friskt så har mor i stugan försökt äta mjölkfritt. Risgrynsgröt är verkligen inte mjölkfritt så vi får väl se om beslutet att äta gröten kommer att bli ett som jag ångrar i mycket stor utsträckning. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om det hela med mjölkfri kost och barnets mage, jag vet inte om jag upplever någon som helst skillnad. Tycker att han skriker vad jag än gör och vissa dagar inte skriker lika mycket men att det är omöjligt att veta vad det beror på. Just detta tema blir ett eget inlägg lite senare idag.

ONSDAG
Tacos

Där hade familjen tur då jag tänkt mig att bjuda på rester i form av pyttipanna från frysen och potatis och kött från kylen. Men då min pappa och hans fru tänkte hälsa på beslöt jag att bjuda på något godare och valet föll på tacos som kändes lite festligare och också är glutenfritt vilket passar bra då min styvmor är glutenallergiker.

TORSDAG
Rester-tacos igen!

Jag kan ju inte direkt säga att familjen såg ledsen ut när det återigen serverades tacos, snarare tvärtom faktiskt. :)

FREDAG
Tacopaj

Ja, det var ju rätt mycket köttfärs över och jag bestämde mig därför för att pröva att göra en tacopaj. Normalt sett gör jag köttfärssås eller chili con carne när det finns tacoköttfärs kvar eftersom barnet har vägrat äta paj, en läskig rätt där man inte ser vad som är vad. Men nu var jag listig och frågade i förväg om vi kunde göra just tacopaj eftersom hon vet att hon gillar den köttfärsen vilket jag fick ett ja på. Då gäller det att passa på! Barnets eget utlåtande om det färdiga resultatet var: "Både gott och inte alls smaskigt". Det är då hennes artiga sätt att tala om att hon inte alls gillar det. Hennes middag bestod därför av gurkstavar som hon dippade i valda delar av pajen och tacochipsen som var tillbehör. Rätt eller fel; jag är inte så väldans för det där att man gör annan mat till barnen för att de inte gillar det som serveras. Jag föredrar att de försöker äta det de gillar och sen kan man ta ett stadigare mellanmål. Jag hade nämligen en klasskamrat som serverades önskekost hela vår uppväxt. Mötet med skolmaten och senare vuxenlivets krav på viss anpassningsförmåga till mat blev inte så lätt, jag vill helst undvika det för mina barns del om det är möjligt.

Skalet på pajen innehöll rätt mycket creme fraiche i grundreceptet, det bytte jag ut mot turkisk yoghurt som dels är lite nyttigare med sina 10% men ändå är kokbar, samt betydligt mycket billigare. En burk creme fraiche på 2 dl kostar runt 10 kronor. En burk turkisk yoghurt på 1 liter kostar 22 kronor. Utan att dra igång och räkna ut kilo och literpris och dylikt så förstår man ju att det är ofantligt mycket billigare med turkisk yoghurt. Det fungerar för övrigt utmärkt att använda den i alla recept som anger creme fraiche, vad som händer är att smaken blir något surare än med den äkta varan. Själv har jag egentligen bara ett recept där jag ALLTID använder creme fraiche istället för yoghurt och det är skagenröra. Den blir helt sagolikt god med den goda och feta creme fraichen och fullt acceptabelt god med yoghurt. Men visst föredrar vi alla sagolikt god?

Lite senare på kvällen prövade jag och barnet att göra Gino, fruktbitar i ugn med riven choklad. Jag vill minnas att jag tyckt att detta är en god efterrätt men jag måste nog hålla med barnet som inte var så imponerad och föredrog att äta den smälta chokladen och grädden framför fruktbitarna, det VAR inte gott. Pliktskyldigt åt jag ändå upp barnets portion och serverade henne istället vanliga mandariner vilket hon plötsligt åt med god aptit, så inget ont som inte har något gott med sig!

LÖRDAG
Rester

Jajamen, tacopaj! :)


SÖNDAG
Föga förvånande-RESTER IGEN!!!

Idag så var det dags för restfest med onsdagens egentliga meny; pytt från frysen och kött och potatis från kylen. Fruktansvärt trist men uppiffat så gott det gick med rödbetor och stekt ägg. Jag gillar egentligen inte alls köpt pytt, tycker det är mycket godare med hemgjord. Där är jag och mannen inte alls överens, han ÄLSKAR köpt pytt, så någon gång om sänder faller jag till föga och ser till att det finns hemma. Vad gör man inte för kärleken? :)


Veckans handling rockade loss på cirkus 400 kronor. Om jag inte fallit till föga för tankarna på tacos hade det blivit billigare då jag köpte tacochips, mjuka bröd, sallad, tomat, gurka och majs för att kunna bjuda på det. Med felpriset på päronen jag köpte, de skulle kosta 10 kr/kg men gick in på ordinarie pris, handlar det om 100 kronor ungefär. De pengarna hade man givetvis kunnat spara genom att äta annat. Tänker man sig att man väljer bort de här lite extra sakerna varje vecka sparar man över 5000 kronor om året. Det är rätt mycket pengar. Å andra sidan är det också rätt gott med tacos eller det där lilla extra goda som man gillar. Hur mycket är det värt i sin tur om man räknar upplevelsen av det? Jag behöver sällan och aldrig fundera på om jag har råd med den där extra hundringen vid en handling; det finns alltid pengar över på vårt matkonto eftersom jag är en sådan duktig Snålmor och kan massor med knep som sträcker ut pengarna en extra mil. Det är ju också så att både jag och min sambo arbetar, vi har inga stora skulder och har helt enkelt en god ekonomi. Utan problem skulle vi kunna dubbla vår matbudget och ändå ha pengar över varje månad. Dock kommer jag väl ihåg tiden då det inte var så och den gången jag sparade i tre månader för att ha råd att köpa en ostbit. Lyckan över att kunna lägga en ostskiva på smörgåsen. Just därför är jag så tacksam över det jag har och försöker av respekt för alla de som inte har den extra hundringen att inte helt oreflekterat göra av med den. Och donerar då och då den extra hundringen genom presentkort till olika hjälporganisationer. Om du också hör till de lyckliga som har råd skulle jag nog kunna tycka att den extra hundringen ibland skulle kunna få hamna hos någon som saknar den.